fredag 8 mars 2013

Svensk, osvensk och universalistisk.


Det är intressant att vara svensk, speciellt om man betraktar sig och sin kultur i ett utifrånperspektiv. I inget annat land i världen skall o framför nationaliteten vara ett positivt ord. Osvenskt är i stort positivt i Sverige, medan man kan ju tänka hur man skulle uppfatta un-american i USA.

På bokrean köpte jag förra veckan en bok ”Vem är Svensson?” av Colette van Luik. Det finns mycket intressant skrivet om hur svenskar är och hur vi tänker. En sak som jag direkt fann intressant var citatet

”Well you see, in Sweden we do like this…” Ett ofta använt uttryck av Svensson när man är utomlands och som översatt betyder: Om bara alla gör som vi, blir allting bra.

 Det säger en hel del. Vi anser oss vara normaliteten själv, fast vi i t.ex. värderingsfrågor är ett extremfall. Om alla är som oss blir det bra. Men vi tänker inte på att det Sverige vi har nu är ett resultat av många seklers händelser, för historia bryr man sig bara om i lustiga länder i utlandet. Men just det där med att om alla gör som vi så blir det bra är mycket typisk.



I boken ”Nationalismens logik” av Sten Dahlstedt och Sven-Eric Liedman finns en brilliant slutkläm där de jämför serierna Asterix och Tintin. I Tintin, som i stort har en förnuftig, universalistisk syn på världen blir avvikelser oupplysta, medan den nationalistiska Asterix ger tolerans år alla (eller man driver (och hedrar) lika mycket med alla nationaliteter, inte minst fransmännen själva).  På detta sätt kan faktiskt en nationalism vara mindre exkluderande än en universalistisk syn på världen. I mina ögon är svenskarna ofta universalistiskt exkluderande. 

tisdag 5 mars 2013

Friskolor och problem



Det här med friskolor är problematiskt. Det största problemet är feltänket hos ansvariga politiker när man skapade förutsättningar för friskolor i början av 1990-talet, man räknade inte med att man kunde göra vinst på skolor och därför stod det i lagen för friskolor något i stil med att de skall i största möjliga mån likna de kommunala – inte att de skulle vara likvärdiga. Allt för att politikerna räknade med att friskolor fyller en nisch när kommunala skolor på landsbygden lägger ner. Sedan får man räkna in en viss vurm för alternativ pedagogik hos vissa politiker.
Det må kanske vara så att det inte är fel att tjäna pengar på skolan, men nästa problem är betygsättningen. I Sverige är det läraren som sätter betyg (två undantagsfall finns när rektor sätter, men de är försumbara). Jag tror (snarare vet) inte att friskolorna är enda boven i betygsinflationen, men när skolor får konkurrera om eleverna är betyget ett viktigt sätt. Det blir inte kunskaperna utan vilken skola eller lärare man har som avgör betyget. Som sagt var är inte friskolorna ensamma med detta utan alla är ansvariga, men friskolereformen är det som satt igång det hela.

Ett annat problem är att friskolor hur som helst kan läggas ned.  http://www.svt.se/nyhetsklipp/nyheter/ekonomi/article1073242.svt är ett skräckexempel.

Vad skall man göra? Det bästa är ju att förstatliga alla skolor, då slipper man undan kommunpolitikernas spariver. Men även att stärka de nationella provens roll, både i betygsättning och i rättning. Matematik är ett ämne som man skulle kunna börja med, låta de nationella proven bli kursprov som rättas centralt och där betygen också sätts centralt. Likaså gymnasiearbetet, där skulle det vara bättre att från början ha externa bedömare, man kan ju inte få mer än godkänt (E) på det, så det är inte så knepigt för externa bedömare att se det.