Det här med friskolor är problematiskt. Det största
problemet är feltänket hos ansvariga politiker när man skapade förutsättningar
för friskolor i början av 1990-talet, man räknade inte med att man kunde göra
vinst på skolor och därför stod det i lagen för friskolor något i stil med att
de skall i största möjliga mån likna de kommunala – inte att de skulle vara
likvärdiga. Allt för att politikerna räknade med att friskolor fyller en nisch
när kommunala skolor på landsbygden lägger ner. Sedan får man räkna in en viss
vurm för alternativ pedagogik hos vissa politiker.
Det må kanske vara så att det inte är fel att tjäna pengar
på skolan, men nästa problem är betygsättningen. I Sverige är det läraren som
sätter betyg (två undantagsfall finns när rektor sätter, men de är försumbara).
Jag tror (snarare vet) inte att friskolorna är enda boven i betygsinflationen,
men när skolor får konkurrera om eleverna är betyget ett viktigt sätt. Det blir
inte kunskaperna utan vilken skola eller lärare man har som avgör betyget. Som
sagt var är inte friskolorna ensamma med detta utan alla är ansvariga, men
friskolereformen är det som satt igång det hela.
Ett annat problem är att friskolor hur som helst kan läggas
ned. http://www.svt.se/nyhetsklipp/nyheter/ekonomi/article1073242.svt
är ett skräckexempel.
Vad skall man göra? Det bästa är ju att förstatliga alla
skolor, då slipper man undan kommunpolitikernas spariver. Men även att stärka
de nationella provens roll, både i betygsättning och i rättning. Matematik är
ett ämne som man skulle kunna börja med, låta de nationella proven bli kursprov
som rättas centralt och där betygen också sätts centralt. Likaså gymnasiearbetet,
där skulle det vara bättre att från början ha externa bedömare, man kan ju inte
få mer än godkänt (E) på det, så det är inte så knepigt för externa bedömare
att se det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar