Legitimister

Släkten Capet hade blivit kungar av Frankrike genom Hugo Capet år 987 och var det efter detta. Den äldste sonen efterträdde sin far som kung vid dennes död fram till 1316, då Ludvig X:s postumt födde son Johan I dog en vecka gammal. Johan I kom att som efterträdare få sina farbröder Filip V (1316-1322) och Karl IV (1322-1328). Med Karl IV dog den capetinska ättens huvudgren ut och en konflikt utbröt vem som skulle efterträda honom, hans systerson Edvard III av England eller Filip av Valois, som var den närmaste manliga arvingen till tronen. Denna konflikt ledde till det s.k. 100-årskriget mellan Frankrike och England 1338-1453. Genom att Filip av Valois blev Filip VI av Frankrike kom den saliska lagen att strikt tillämpas i Frankrike. När huvudgrenen av släkten Valois dog ut 1498 kom kungamakten att hamna hos grenarna Valois-Orléans och Valois-Orléans-Angoulème. 1589 kom så, enligt den saliska lagen, den capetinska grenen Bourbon att bli kungar av Frankrike. Eftersom den nye kungen, Henrik IV, redan var kung av Navarra kom den nya titeln att bli ”kung av Frankrike och Navarra”.

 Under Henrik IV, hans son Ludvig XIII och sonson Ludvig XIV kom kungamakten att stärkas och Frankrike kom att bli Europas ledande land. Ludvig XIV:s andre sonson Filip blev 1700 kung av Spanien mot löfte om att Spanien och Frankrike inte skulle förenas. Ludvig XIV kom att efterträdas av sin sonsons son Ludvig XV (eftersom sonen Ludvig dött 1711 och sonsonen med samma namn dött 1712). Ludvig XV:s sonsöner kom skottvinkeln i samband med den franska revolutionen som startade 1789. Ludvig XVI avsattes 1792 och avrättades året efter, då kallad medborgare Capet. Rojalisterna hyllade vid avrättningen kungens son som kung Ludvig ”XVII”, men denne dog i fängelse redan 1795. Istället tog Ludvig XVI:s bror Ludvig kungatitel under namnet Ludvig XVIII.

Vid Napoleons fall 1814 återkom släkten Bourbon till makten med Ludvig XVIII. Med undantag för Napoleons korta återkomst 1815 var han kung till sin död 1824. Problem fanns med att kungen var barnlös, arvinge var hans reaktionäre bror Karl, vilken 1824 kom att bli kung Karl X.

Karl X hade två söner, den äldste Ludvig som var tronföljare var gift med sin kusin Marie Thérèse (Ludvig XVI:s dotter) men paret var barnlöst. Den andre sonen, hertigen av Berry; Karl Ferdinand, mördades av en republikan 1820 för att det inte skulle födas någon tronarvinge, men sju månader efter hans död födde hans änka en son, Henrik som fick titeln greven av Chambord.

Julirevolutionen 1830 ledde till att Karl X 2 augusti avstod alla anspråk på Frankrike till sin sonson greven av Chambord. 20 minuter senare gjorde sonen Ludvig XIX samma sak till sin brorsons förmån. Henrik V:s regeringstid blev inte lång, 9 augusti förklarades huvudgrenen av släkten Bourbon kronan förlustig och Ludvig Filip av sidogrenen Bourbon-Orléans blev kung 1830-1848.

Legitimisterna, som krävde att man följde den saliska lagen, kom att hävda att Karl X var legitim kung av Frankrike till sin död 1836 och efter det sonen Ludvig XIX till dennes död 1844. Efter det var det greven av Chambord, som hyllades som Henrik V. Man kan diskutera ifall Ludvig XIX och Henrik V verkligen var kungar av Frankrike med 20 minuters respektive en veckas regeringstid eller inte. 

Legitimisterna kom att bli en stark kraft under julimonarkin, den andra republiken och det andra kejsardömet. Under den tredje republikens första år var det nära att greven av Chambord blev kung, monarkisterna var i majoritet i nationalförsamlingen, men uppsplittrade mellan legitimister, orléanister och bonapartister. En uppgörelse mellan den barnlöse Chambord och orléanisterna där orléanisternas pretendent Philippe skulle bli tronföljare var nära 1876, men föll på Chambords kompromisslösa vägran att acceptera Trikoloren som fransk flagga. Vid Chambords död 1883 hade den monarkistiska majoriteten i nationalförsamlingen försvunnit.

Greven av Chambords dödsfall splittrade legitimisterna, en del hävdade att pretendentskapet skulle gå till Juan, greven av Montizón, som var den karlistiske pretendenten i Spanien. Juan blev 1883 den nye huvudmannen för släkten Capet. Andra menade att Filip V hade avstått från anspråk på Frankrike för sig och sina efterlevanden när han blev kung av Spanien 1700, därför skulle anspråken gå till orléanisterna.

Greven av Montizón gjorde inga aktiva krav på den franska tronen, men han hävdade dem. Av legitimisterna kallas han Johan III. Som pretendent efterträddes han 1887 av sin son Carlos, ”Karl XI”, vid dennes död 1909 kom anspråken till dennes son Jaime ”Jakob I”. Denne dog barnlös 1931 och som pretendent kom han att efterträdas av sin farbror Alfonso Carlos, ”Alfons I” vilken också dog barnlös 1936. Med detta kom pretendentskapet att gå över till den avsatte spanske kungen Alfons XIII,  som kallades ”Alfons II”.

 Alfons XIII:s äldste son, Jaime, hade under en operation i barndomen blivit döv. På grund av detta hade han 1933 avstått sina anspråk på den spanska tronen för sig och sina avkomlingar. När han 1941 blev huvudman för släkten Capet kom han däremot att aktivt hävda sina anspråk på den franska tronen, av legitimisterna är han känd som ”Jakob II” eller senare ”Henrik VI”. Han antog titeln ”hertig av Anjou”, som pretendent på den franska tronen. Hans son Alfonso ”Alfons III” var pretendent 1975-1989. Hans användande av titeln ”hertig av Anjou” föranledde den orléanistiska pretendenten att gå till domstol, vilket dock inte ledde till något resultat. Alphonse dog 1989 i en skidolycka i USA.

Nuvarande legitimistiska pretendent är Louis Alphonse, ”Ludvig XX”, född 1974, andre son till ”Alfons II”, den äldste sonen Francisco dog i en trafikolycka 12 år gammal 1984. Louis Alphonse är fransk medborgare och han är utbildad ekonom. Han arbetar numera (2009) inom bankväsendet i New York.

 Louis Alphonse är sedan 2004 gift med den venezuelanska arvtagerskan María Margarita Vargas Santaella.  Inga representanter för det spanska kungahuset deltog i bröllopet, troligtvis i protest mot att på inbjudningarna som hade skickats ut hade Louis Alphonse använt titeln ”hertig av Anjou”. Paret har en dotter, Eugenie, född 2007 och de fick under våren 2010 tvillingar, Louis och Alphonse. Efter Louis Alphonse och hans manliga arvingar kommer tronföljden att gå till den spanske kungen Juan Carlos I och dennes manliga ättlingar. Juan Carlos har uttryckligen ogillat tronanspråken på den franska tronen.

Legitimisterna hävdar strikt den saliska lagen, endast huvudmannen för den äldsta grenen av huset Capet kan vara rättmätig fransk kung. För att komma ifråga måste man vara son till en annan medlem i huset Capet och vara född inom ett av katolska kyrkan godkänt äktenskap. Legitimisterna har inga som helst krav att äktenskapet skall vara med en furstlig person. 

Legitimisterna är aktiva på nätet, på youtube finns flera filmer med Louis Alphonse, och i sociala medier finns de också. På Facebook kan man hitta "Louis XX", "La Reine de France", "Institut Duc d'Anjou", "La Familie de France" och givetvis "Le Roi de France".