Högtider under året
Den judiska kalendern bygger både på månåret och på solåret.
Man har tolv månader som bygger på månvarven. Då detta år är kortare än solåret
och för att de judiska högtiderna är årstidsbundna sätter man in skottmånader
så att månaderna stämmer med årstiden. Därför är det omöjligt att generellt
översätta en dag i den judiska kalendern med en i den profana.
Alla judiska högtider börjar vid solnedgången och slutar vid
solnedgången.
Sabbat
Sabbaten, shabbat,
är en vilodag, som firas veckans sista dag, den börjar på fredagskvällen och
håller på tills lördagskvällen. Denna dag är arbete förbjudet, med undantag för
yrken där det måste finnas folk som arbetar hela tiden, som inom sjukvården.
Man skall också låta bli att förflytta sig långa streckor och då man måste
skall man helst ta sig fram till fots eller till sjöss.
Sabbaten är en
festdag för familjen. Då man skall umgås, äta gott och diskutera mycket. Man
anser inom judendomen att det är viktigt att även barnen får vara med i
diskussionerna. Kvinnorna har en viktig roll i hemmets sabbatsfirande, inte
minst genom att det är kvinnorna som skall välsigna sabbatsljusen.
Sabbaten firas
också i synagogan, med veckan huvudgudstjänst då veckans avsnitt ur Torah läses
ur synagogans torahrullar. Det kan också förekomma predikan av en rabbin.
En del moderna
judar ser sabbaten som en plikt när mycket är förbjudet, men så ser inte man på
det traditionellt, där är det en fest med befrielse från vardagen.
Nyåret, Rosh Ha-shana
Det judiska nyåret firas i september-oktober och varar i två
dagar. Enligt tradition blåser man i shofar, som är horn av en vädur. Rosh
ha-shana är en dag för eftertanke och inleder den botgöringtid som pågår till
försoningsdagen. Men det är också en tid för hopp inför det nya året. Man äter
för första gången de nyskördade frukterna.
Försoningsdagen, Yom
Kippur
10 dagar efter rosh ha-shana äger försoningsdagen Yom Kippur
rum. Det är året heligaste dag, den enda dag som översteprästen under templets
tid gick in i det allra heligaste och uttalade Guds namn högt.
Yom Kippur är en fastedag, då man från solnedgång till
solnedgång inte skall äta eller dricka något. Detta gäller såväl vuxna män som
kvinnor, med undantag för de fall då det kan skada hälsan. Många som aldrig går
i synagogan annars gör det denna dag.
Lövhyddohögtiden, sukkot
Fem dagar efter försoningsdagen börjar sukkot- lövhyddohögtiden.
Man bygger en ”hydda” under bar himmel med löv. I denna hydda äter man alla
måltider under en veckas tid, männen bör också sova i den, men det är inget
tvång. Sukkot firas dels som en skördefest, dels firar man Torah, det är nu man
läser slutet på femte mosebok och början av första. Sukkot var en av de tre
vallfärdshögtiderna under templets tid.
Invigningsfesten, chanukka
Till minne av att men renade templet efter mackabéernas
lyckade uppror firas tempelinvigningfesten chanukka i november-december. Då det
sägs att man skulle tända menorah, den sjuarmade ljusstaken i templet, som
alltid skulle vara brinnande, fanns endast olja för en enda dag, men genom ett
mirakel räckte detta i åtta dagar tills man skaffat ny olja.
Man har i hemmet och synagogan en åttaarmad ljusstake som man
tänder ett ljus varje dag under åtta dagars tid för att minnas detta. Man firar
hela veckan med fester och bjudningar. I kristna länder har chanukka ofta
blivit en slags judisk jul, där man ger varandra presenter och skickar chanukkakort
till varandra.
Purim
I februari-mars firas purim till minne av att judarna
räddades undan en förföljselse i perserriket av den judiska drottningen Ester,
vilket det står om i Esters bok. Högtiden är dels en barnens högtid när de klär
ut sig och när man läser ur Esters bok så skall man alltid försöka skrika när
”skurken” Hamans namn nämns. Dels ser man purim som en fest som är motsatsen
till Yom Kippur, högtiderna ligger med ett halvårs mellanrum. Det är en plikt
för religiösa judar att dricka så mycket alkohol att de inte kan skilja på
orden ”välsignad vare Mordekaj” och ”Förbannad vare Haman”.
Pesach
Näst efter Yom Kippur är Pesach den viktigaste högtiden inom
judendomen. Den äger rum i mars-april och firas till minne av uttåget ur
Egypten. Den varar i sju-åtta dagar (beroende på vilken riktning man tillhör
och om man befinner sig i landet Israel eller inte). Under templets tid var
detta en vallfärdshögtid där man offrade ett lamm. Sedan templets tid
förekommer dock inga offer inom judendomen.
Pesach är det
osyrade brödets högtid, till minne av att man åt ojäst bröd under brådskan vid
uttåget. Man rensar därför hemmet på jästa varor, det får inte finnas hemma.
När det gäller vin är vissa druvor förbjudna.
Festveckan inleds
med en traditionell festmåltid, sedermåltiden, där vissa ingredienser är
obligatoriska; ett kokt ägg som symboliserar offret i templet och sorgen över
att det inte finns ett tempel, ett bränt ben som minner om offret av lammet,
salt vatten som minner om tårarna i Egypten, gröna örter (ofta persilja) som
minner om vägen genom Sävhavet, bittra örter som påminner om lidandet i Egypten
och en fruktblandning som symboliserar murbruket de använde som slavar i
Egypten. Man skall under måltiden också dricka minst tre glas vin.
Man läser under måltiden ur Aggada, en berättelse om uttåget.
Det yngsta barnet har som uppgift att fråga varför denna natten inte är som
andra nätter. Detta leder till diskussioner kring uttåget som ofta varar långt
in på småtimmarna.
Shavout
Den tredje vallfärdshögtiden är shavout som är 50 dagar efter
Pesach. Den är en skördefest, men firas även för att minnas Guds uppenbarelse
för Moses.
Tisha b´Av
Den nionde dagen i månaden av (juli-augusti) minns man de
bägge templens förstörelse som skall ha skett denna dag. Många andra ting skall
ha skett denna sorgedag, fördrivningen från Spanien 1492, krossandet av
Warszawas ghetto 1944. Ortodoxa brukar ha denna dag som en fastedag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar