Mot upplysningstiden

Blåklinten av Atterbom

Ljus och skuggor skifta vänligt,

strömoln fly för vinden blid:

solen sänker omisskännligt

färden nedåt västerlid.

Harmas ej, o mänsko-öga,

som bland rågen mig försport,

att Naturen ock, den höga,

någonting för sig har gjort.

När till gagn för er så mycket,

jordens herrar, fram hon bär,

skall hon ej fägna tycket

åt vad endast hennes är?

Sjunger näktergaln, måhända,

blott när han av er blir hörd?

Djärvs ej dagens bloss sig tända,

innan eder sömn är störd?

Ofta flyger skönsta fjäril,

där av ingen blick han följs;

pärlan, född i musslans käril,

ofta städs av havet döljs.

Skald, som strövar kring på bergen,

glad och gagnlös, du som vi,

dig, jag vet, behagar färgen

av vår fägring, klar och fri.

Men där sitter, tung och trumpen,

på sitt stenrör Nyttans son;

räknar oss, och pipnubbs-stumpen

slår i kras med vredens dån.

När vi vaja på hans gärden,

böljevis, bland gyllne ax,

önskar han allt ont i världen

över oss med Parcens sax.

"Idel flärd", han skriar, "glitter

utan korn till mjöl och malt!" -

Tvärvigg, bläng där, bäst du gitter:

skönhet har sin egen halt.

Hennes yrke, hennes levnad

är att, utan huvudbråk,

slå en ring av himmelsk trevnad

kringom jordens lumpna tråk.

Se, ur tjäll av grenar täta

nygift par på renen går ...

Vad? Vill man till krans oss fläta

kring den unga husfruns hår?

Hulda, ja, låt dem dig smycka,

Ceres-blommans döttrar blå;

blomstrings-lycka, skörde-lycka

önska dig de fromma små!

Atterboms dikt är bland det mest underbara av romantikens kritik av upplysningstiden. Nyttan som skönhetens fiende. Det påminner mig en sak som min hustrus kollega berättade. Han (som är från Polen ursprungligen)var på en kongress i Florens och umgicks med de andra från Sverige. När de gick runt i den vackra staden sade en av de svenska kvinnorna ”Vad det är vackert, men Gud så opraktiskt!”. Det är synd att upplysningstidens tankar, ofta i extrem form, fått så stort genomslag i dagens Sverige. Nytta, praktiskhet, förnuft är slagord som finns. Jag anser att skönhet, glädje och känsla måste också finnas.