Europa I : Tjeckien

Jag tänkte skriva något om de olika länderna i Europa, förhoppningsvis utan allt för mycket fördomar. Jag kommer att utgå från någon del i varje lands historia, troligtvis blir det mest ur identitetssynpunkt.

Utanför centralstationen i Prag står den amerikanske presidenten Woodrow Wilson staty. Den stora vägen som går förbi stationen heter Wilsonova. Det är inte speciellt konstigt, utan Wilson skulle det troligtvis inte finnas någon tjeckisk stat på det sätt som finns idag. I sina 14 punkter, som Wilson lade fram som krav för en fred under första världskriget, fanns punkt 10, autonomi för alla folk i Österrike-Ungern, något som blev verklighet när staten Tjeckoslovakien utropades 28 oktober 1918 av Böhmen, Mähren, Österrikiska Schlesien, Övre Ungern (Slovakien) och Rutenien.

Kungariket Böhmen hade under medeltiden blivit en av de viktigaste områdena inom det tysk-romerska riket. Eftersom det inte var tyskt hade härskaren titeln kung, annars var det den tysk-romerske kejsaren som också bar titeln kung av Tyskland.  Kung Karel I blev på 1300-talet kejsar Karl IV av det tysk-romerska riket, liksom t.ex. Sigismund på 1400-talet, han var även kung av Ungern.

Under 1400-talet försvagades Böhmen av svaga kungar och av religiösa strider. 1526 dog den böhmisk-ungerska kungen Ludvik (svenska Ludvig, ungerska Lajos) i strid med turkarna och Böhmen kom att hamna under dennes svåger, Ferdinand av Habsburg.

Böhmen kom att få en viktig plats i habsburgarnas rike. Detta syns bland annat genom att såväl Ferdinand I(som var tysk-romersk kejsare 1556-1564) som hans son Maximilian II (1564-1576) och sonson Rudolf II (1576-1612) ligger begravda i Vituskatedralen i Prag.

Böhmen hade under dessa habsburgare haft en relativt tolerant religiös politik, men under kejsar Mattias (1612-1619) kom de religiösa motsättningarna i dagen, vilket nådde sin höjdpunkt vid defenestreringen i Prag 1618, då Böhmen valde egen kung och det 30-åriga kriget startade. Böhmen kom att bli skådeplats för både början och slutet av detta krig, bland det sista som skedde var att svenskarna plundrade Prags lillsida.

Habsburgarnas välde över Böhmen bestod. I samband med det österrikiska tronföljdskriget 1740-1748 kom större delen av Schlesien, som hört till Böhmen, att erövras av Preussen.

Revolutionsåret 1848 hörsammade tjeckerna inte kallelse till en alltysk riksdag i Frankfurt. Istället samlades en panslavisk konferens i Prag, vilken inte fick någon effekt. 1848 blev Franz Josef ny kejsare av Österrike och han ville inte kröna sig till Böhmens kung i Prag. Förlikningen mellan Österrike och Ungern, Ausgleich, 1867 gjorde att tjeckerna kände sig åsidosatta. Tidigare hade Ungern och Böhmen varit jämställda, nu fick ungrarna en specialställning.

Böhmen och Mähren hade sedan medeltiden haft både en tjeckisk och en tysk befolkning. Eftersom dessa områden kom att tillhöra Cislethanien, ”Österrike”, blev förvaltningsspråket tyska. Konflikter mellan tjecker och tyskar förekom. En ”Ausgleich” jämställde tyska och tjeckiska i Mähren 1905, men i Böhmen var motståndet från tyskspråkigt håll mot en liknande uppgörelse för stark.

Det fanns planer hos tronföljaren Franz Ferdinand att omvandla Österrike-Ungern till en förbundsstat helt uppbyggt efter nationalitetsprincipen, men detta föll med mordet på denne 28 juni 1914.

Under första världskriget kom stora grupper tjecker att slåss på ententens sida och tjeckernas ledare Masaryk, som tidigare velat ha autonomi inom Österrike-Ungern, kom att arbeta för en tjeckisk och slovakisk stat. Att han ville ha med slovakerna var officiellt för att de var närbesläktade folk, fast kulturen i Övre Ungern (Slovakien) var annorlunda jämfört med Böhmen och Mähren. Det kan ju tilläggas att i en stat med Böhmen och Mähren skulle tjeckerna inte vara 2/3 av befolkningen och de tysktalande skulle vara mer än 1/3 av landets befolkning. Med Slovakien skulle tyskarna bli 23 % av befolkningen.

Wilson kom då, troligtvis under påverkan av Masaryk, med sina punkter. Tjeckernas självständighetssträvanden ökade och under hösten 1918 beslöt parlamentet i Wien att de rent tysktalande områdena  i Böhmen skulle införlivas med dagens Österrike. Men segrarmakterna tyckte annorlunda, och så 28 oktober 1918 utropades Tjeckoslovakien. Visserligen dröjde det lång tid innan den nya staten fått kontroll över hela sitt territorium, men staten var en realitet.  Men knappast så att varje folkgrupp hade fått autonomi, som Wilson hade uttryckt det.