Den moderna världen IV

Ryssland – futurism och sovjetiskt avståndstagande från modernismen

Ryssland var vid 1900-talets början ett bondeland i snabb industrialisering. I tsarens huvudstad S:t Petersburg hade en sällan skådad blomstring av kulturen skett. Den ryska litteraturen spreds över världen, de ryska kompositörerna hade en storhetstid och den ryska baletten var den främsta i världen. Men det var en i stort borgerlig och aristokratisk kulturmiljö. I detta dök modernismen upp.

Ryssland kom modernismen redan tidigt att präglas av futurismen, som framför allt ville provocera. Framför allt var litteraturen futurismens område, poeten Majakovskij var en förgrundsgestalt. I samband med oktoberrevolutionen kom en stor del av futuristerna att hylla den nybildade Sovjetunionen. Kärleken var dock inte besvarad, bolsjevikernas kulturpolitik var till en början av det traditionella slaget. Men en ny riktning, konstruktivismen, växte fram. Konstruktivismen eftersträvade en samhällsnyttig konst, där bildkonst, arkitektur, mode, design och scenografi växte samman. Konstruktivismen kom att sprida sig från Sovjetunionen.

Zuevs arbetarklubb, Moskva. Ilya Golosov (1926-1928)

Under 20-talet fanns en pluralistisk kulturpolitik där såväl modernister som traditionell kultur levde sida vid sida. År 1928 startade en modernistisk kulturkamp, med bas i det kommunistiska ungdomsförbundet, med syfte att tränga ut den borgerliga kulturen. Det var dock inte på order av partiledningen som detta skedde.

År 1932 kom SKP (Sovjetunionens kommunistiska parti) att ta kontroll över kulturlivet, två år senare organiserades alla kulturarbetare i olika förbund. SKP:s ståndpunkt blev att kulturen skulle vara socialistisk realistisk, realistisk till formen och med ett socialistiskt budskap. Formen kom så att bli klassisk och traditionell, modernismen övergavs. 

Bildförteckning:

Zuevs arbetarklubb
Foto: Alex Fedorov 2016
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Zuev_Workers%27_Club_in_MSK.jpg