Den moderna Världen XI

Funkisen- funktionalismen i Sverige

I slutet av 1920-talet kom modernismen till Sverige, först blev den rejält motarbetad, men kom sedan att få ett segertåg. Man brukar räkna Stockholmsutställningen 1930 som funktionalismens genombrott i Sverige, oftast känd under smeknamnet funkis.

Vid Stockholmsutställningen presenterades en svensk, mer kompromissvillig, funktionalism som kunde anpassa sig till tidigare arkitektur. Men Le Corbusiers tankar om platta tak och horisontella fönsterband återfanns vid många av de byggnader som hade ritats och uppförts till utställningen. Utställningsarkitekt var Gunnar Asplund som tidigare hade ritat Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården, båda i nordisk klassisk stil.

Restaurang Paradiset, Stockholmsutställningen. Gunnar Asplund (1930)

Året efter Stockholmsutställningen, 1931, utgav Gunnar Asplund, Uno Åhrén, Sven Markelius, Gregor Paulsson, Eskil Sundahl och Wolter Gahn skriften acceptera där de pläderade för att göra funktionalismen till en livsåskådning. Omslaget pryds av inledningsorden i boken:

acceptera den föreliggande verkligheten - endast därigenom har vi utsikt att behärska den, att rå på den för att förändra den och skapa kultur som är ett smidigt redskap för livet. Vi har inte behov av en gammal kulturs urvuxna former för att uppehålla vår självaktning. Vi kan inte smyga oss ur vår egen tid bakåt. Vi kan inte heller hoppa förbi något som är besvärligt och oklart in i en utopisk framtid. Vi kan inte annat än att se verkligheten i ögonen och acceptera den för att behärska den. Vad som är medel och vad som är mål i våra dagars kulturliv har det aldrig varit någon tvekan om. Det är de trötta och pessimistiska, som påstår att vi håller på att skapa en maskinkultur, som är sitt eget ändamål.

I acceptera pläderade författarna för en historielöshet (även om det finns exempel på motsatsen i skriften), funktionen skulle inte döljas av en historisk fernissa. Eftersom kvinnorna i större utsträckning förvärvsarbetade måste bostaden förändras, då barnen skulle vara på daghem eller i skolan. Köken skulle göras mycket mindre eftersom nya tillagningsmetoder och halvfabrikat skulle underlätta köksarbetet. Det fanns önskemål om kollektivboende där barnomsorg och restaurang fanns, för att underlätta i den nya moderna tiden. Central uppvärmning och sopnedkast var självklara hjälpmedel i den nya tiden. 

Genom att socialdemokraterna kom till makten i Stockholm 1931 och i hela Sverige 1932 kunde många av funkisens idéer förverkligas, då flera ledande socialdemokrater (t.ex. makarna Gunnar och Alva Myrdal) kom att inspireras av funkisens ideal för att bygga ett folkhem. 1931 byggdes det av Uno Åhrén ritade radhusområdet Norra Ängby i Stockholm och 1933 planlades grannområdet Södra Ängby i funktionalistisk stil.

 

Radhus i Norra Ängby. Uno Åhrén (1931)                                   

Södra Ängby.

Sven Markelius, som mer än någon annan kom att vara funkisens ansikte i Sverige. Han lade fram en plan på kollektivhus, som i förminskad skala (57 lägenheter mot ursprungsförslag på flera hundra) byggdes på John Ericsongatan i Stockholm. Här fanns en restaurang (med mathissar till lägenheterna) och det fanns barnpassning både dag och natt. 31 personer var anställda i kollektivhuset. Varje lägenhet var utformad så maximal mängd solljus skulle komma in i husen.

Kollektivhuset John Ericsongatan. Sven Markelius (1935)

Markelius kom att rita många byggnader runt om i Sverige, och han kom även att vara stadsplanechef 1944-1954 i Stockholm, och kom att vara med att skapa planerna kring ombyggnaden av Nedre Norrmalm.

Konserthuset (Helsingborg). Sven Markelius (1932)

Bildkällor:

Restaurang Paradiset
Foto: Okänd 1930
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Stockh_1930_Paradiset.jpg
acceptera
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Acceptera_1931b.jpg
Norra Ängby
Foto: Holger Ellgaard 2007
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Uno_Ahren_2007_2.jpg
Södra Ängby
Foto: Okänd 1930-tal
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:%C3%84ngbyh%C3%B6jden_20_mid_1900s.jpg
Kollektivhuset
Foto: Okänd 1936
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kollektivhuset,_John_Ericssonsgatan#/media/File:Kollektivhus_Markelius_3.jpg
Konserthuset Helsingborg
Foto: Jesper 2009
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Helsingborgs_konserthus_4.jpg