Le Corbusier och funktionalismen
Den schweiziskfödde Charles-Édouard Jeanneret (1887-1965),
som blivit känd under sin pseudonym Le Corbusier, var en av de mest
inflytelserika arkitekterna under 1900-talet. Han kom från 1917 att verka i
Paris.
Han kom att få en del inspiration från futurismen och han
ansåg att hus var maskiner att bo i, machines
à habiter, där funktionen var överordnad formen. Den nya armerade betongen
inspirerade honom att bygga på nytt sätt. Förutom en viss vurm för antiken
förkastade Le Corbusier äldre byggnadsstilar och stadsplaner. Han kom att
formulera fem punkter om hur hus borde skapas:
1.
Betongpelare, utan kapitäler, som bär upp huset.
2.
En öppen planlösning utan bärande väggar
3.
En fri fasad som inte bär upp huset
4.
Fönsterrader som skulle släppa in mycket ljus
5.
Platt tak, som även skulle fungera som terrass.
Villa Savoye. Le Corbusier (1929-31)
Det uppburna huset gav plats för att parkera bilen under,
bilen och flygmaskinen var för Le Corbusier framtiden, och han såg maskinerna
som något enbart gott för mänskligheten.
Även om Le Corbusier ansåg att funktionen går före formen
betydde det inte att de estetiska värdena negligerades, de underordnandes
endast funktionen. I sina senare skapelser kom det gyllene snittet att få en
stor betydelse för Le Corbusier.
Den stil som växte fram via de ryska konstruktivisterna,
Bauhaus och Le Corbusier och som betonar funktionen, samhällsnyttan och som tar
bort gränserna mellan arkitektur och formgivning kallas oftast för
funktionalism, oftast funkis, i de skandinaviska länderna och Tyskland (i
tysksprkiga länder även die Neue Sachlichkeit), i andra delar av världen är den ofta känd som International Style.
Funktionalismen hade en plan att förändra världen, från
heminredningar, via arkitektur till samhällsplanering. Genom rationella
lösningar skulle husen och städerna gå från att vara kungens, kyrkans och
borgerskapets till att bli människans. Husen skulle byggas smala för att släppa
in mycket ljus.
FN:s högkvarter. Le Corbusier/Niemeyer/Harrison&
Abramovitz (1948-52)
CIAM och Charte d’Athènes
År 1928 grundades organisationen CIAM (Congrès
Internationaux d’Architecture Moderne) av Le Corbusier och en del andra
modernistiska arkitekter. I samband med CIAM:s fjärde kongress (i Aten), som
hade som den funktionella staden som tema, antogs ett program som Le Corbusier
var främste författare till – Charte d’Athènes. I detta program analyserades
problem i den befintliga staden som att i den inre historiska stadsmiljön bodde
för mycket folk och att detta var ett problem som ökade avståndet till naturen
och orsakade ohälsa.
De viktigaste
åtgärderna var att dela upp staden i zoner. I stadskärnan skulle det finnas zon
för administration, handel, kontor, shopping och kultur. Runt om detta skulle
det finnas separerade zoner med bostäder, industrier och hantverk. Längst ut
finns rena bostadsområden i förorter. Allt sammanbundet med stora
biltrafikleder.
I bostadszonerna skulle husen vara höga och glest placerade
i ett parklandskap.
Charte d’Athènes kom att få ett enormt inflytande över
stadsplanläggandet i Västeuropa och Nordamerika, framför allt efter andra
världskriget, men samtidigt kom en reaktion från yngre arkitekter mot
stadsplanerandet inom CIAM som gjorde att organisationen upplöstes 1959.
Bildförteckning:
Villa Savoye
Foto: Valueyou
https://en.wikipedia.org/wiki/File:VillaSavoye.jpg
FN-skrapan
Foto: Padraic Ryan 2007
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:UN_Headquarters_2.jpg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar